Silo & Tilia
Svara
Frostigt
Så kom de första frostnätterna. Vovvarna njuter av de kyliga morgnarna och blir gärna lite extra busiga. Här är det Khione, Tilia o Sepp som drar igång ett race. De tre kusinerna förnekar sig inte :-).
När man intagit soffan :-)
Till minne av Keiko
Det är nu drygt ett år sedan Keiko lämnade oss för de sälla jaktmarkerna. Det är lika hårt varje man förlorar en fyrbent vän. Med åren hade man möjligen kunnat tro att man skulle ”vänja sig” men så är det inte.
Keiko har en särskild plats i våra hjärtan. Hon var en riktig mystjej – snäll och mjuk – och älskade att gosa. Keiko fick vara med oss under många år och minnena är därför många. Här delar vi med oss några av dem:
Keiko föddes som den fjärde valpen i vår första kull. Det var totalt sju syskon, varav sex stannande hos oss. Så Keiko hade verkligen förmånen att få växa upp och leva i många år tillsammans med sin familj.
Eftersom kullen föddes i september så fick de uppleva första snön i ganska unga år. De små valparna tyckte det var riktigt mysigt! Här är Keiko i en snödriva.
De sex tikvalparna var väldigt lika varandra som små. Särskilt Kira och Keiko var i det närmaste identiska. Det som skilde de åt var bläsen på nosen. Kira var ett helt vitt streck över nosryggen medan Keiko hade mer som ett halvt streck.
Keiko var på många resor norröver – både för träning och tävling. Drevdagen var nog den plats hon besökte flest gånger. Här är det Keiko i orange sele i främre raden. Det är snart dags att ge sig av.
Det blev flertalet tävlingstillfällen för Keiko. Här bild från Polarhundsmästerskapen i Lillholmsjö 2013. Foto: Josefin Andersson. Keiko i sin oranga sele bakom Kes.
Allra första slädtävlingen var Polarhundsmästerskapen i Strömsund 2012. Foto: Josefin Andersson. Alla sex ”valparna” var med – tre i husses spann och tre i mattes. Keiko är i andra par framför en glad Fram.
En ung Keiko under sin första vinter.
Keiko som unghund
Keiko var väldigt förtjust i pinnar under en period i livet. Det var pinnar i alla storlekar och de skulle med in i hundhuset….. Det sistnämnda var inte alltid enkelt men Keiko var inte den som gav upp!
Det här är det längsta pinnen som vi hittat i hennes hundhus! Inget dåligt jobb att få in den!
Keiko i hagen
Keiko var flitig i utställningsringen. Här på SPHK utställning i Degeberga. Den gången klämde Keiko till och blev bästa brukstik vid 12 års ålder. Foto: Jeanette Bernsheim.
En av otaliga mysstunder. Felicia, Mari, Uhura, Keiko, Kira, Tasha & Dacke aug 2023
Keiko 2022
Keiko med sina systrar Kes och Uhura 2021
En vintrig dag i skogshägnet 2021.
2019 drabbades Keiko av pyometra (livmoderinflammation). En tråkig sjukdom som tyvärr drabbar de flesta tikar förr eller senare. Keiko skötte konvalescensen jättebra. Det var inga problem för henne att få eget rum med egen madrass att sova på :-).
Keiko hjälper husse med att göra nya draglinor. Vi är i Drevdagen och året är 2012. Första året i Drevdagen för Keiko och hennes syskon.
Här en bild från 2024 när Keiko praktiserar någon form av yoga i hagen :-).
Vinterträning här hemma 2021. Keiko och hennes syskon gick pensionärsträning den vintern.
Keiko och hennes systrar samt Dunder fortsatte med sitt pensionärsspann under säsongen 2022/2023 men sedan växlade vi över till promenader som aktivitet för 13-åringarna.
Keiko sniffar vinter 2023
Promenad med Kira, Keiko och Kes 2024
Keiko
Vila i frid finaste Keiko! Du finns alltid med oss i våra hjärtan!
Tasha 15 år
Idag firar vi två femtonåringar! Det är Tasha och hennes syster Seven (hos David o Mia) som fyller år!
Stort grattis finaste tjejerna! Var dag med er är en gåva!
Vi tänker också extra på kullsyskonen Uhura, Worf, Kira, Keiko och Kes som firar sin dag där på andra sidan regnbågsbron.
Tasha på födelsedagen
Sprallan
Tasha
Tasha
Seven Foto: David E
Sepp tar täten :-)
Varm solig septemberdag. Vovvarna rasar av sig tillsammans.
Mycket nöjd Sepp som har täten 🙂
Silva, Sepp och Silo
Boogie
Silva
Himlen har fått ännu en ny stjärna
Unayok Uhura
9 september 2010 – 25 augusti 2025
Uhura lämnade flocken i måndags kväll. Den första valpen i vår vår första kull har därmed vandrat över regnbågsbron. Det var hårt. Där, på den sidan, fanns redan mamma, pappa och flera av syskonen som kom henne till mötes ❤️.
Finaste lilla Uhura fick ändå vara pigg och alert nästan in i det sista. Söndagens kvällspromenad gick hon som vanligt med syster Tasha. Uhura var snusmumriken som alltid gick med nosen i backen och undersökte allt som kom i hennes väg. Men så i måndags kväll blev Uhura plötsligt riktigt medtagen och sjuk. Tack och lov för kvällsöppna veterinärmottagningar! Uhura hade med med största sannolikhet drabbats av livmoderinflammation.
Det känns så tomt utan vår glada lilla tjej. Hon fick visserligen vara med oss länge och vi har gjort så mycket roligt tillsammans under de nästan 15 åren. Men den tiden är ju aldrig tillräcklig.
Att Uhura var speciell visste vi redan från början. Hon hade svårt att bestämma sig om hon ville komma till världen eller inte :-). Trots mamma Attos krystningar åkte Uhura tillbaka in igen och det var först med lite barnmorskehjälp och stöd på telefon från veterinär som hon kom ut ordentligt :-). Därefter kom syskonen som på pärlband.
Vila i frid Uhura. Du kommer alltid ha din speciella plats i våra hjärtan.
Viltspår
Förra helgen prövade Tilia, Sepp och Boogie på viltspår. Det var i 4 tassars Hälsocentrums regi. Vovvarna tyckte det var väldigt roligt. Tack Julia för en trevlig dag!
Glada vovvar i hagen
Tilia
Silva
Boogie
Badkillen Boogie
Sommar och bad hör ju som bekant ihop. Bland vovvarna är det fortfarande Boogie som mest gillar den kombinationen. Den senaste tiden har det blivit både havs- och insjöbad för honom. Han njuter av båda :-).
