Smått och gott från februari

Så här under vintermånaderna är det mycket träning som gäller. Det är vintern som är vovvarnas bästa tid och vi vill förstås vara ute så mycket som möjligt. Just under februari har det dock blivit några ofrivilliga pauser i träningen eftersom det har blåst ovanligt mycket. Spåren efter stormarnas härjningar har bitvis varit tydliga och det känns det skönt att vi har hållit hemma de dagarna :-).

Bilderna är klickbara. 

Tilia, Solo, Khione & Boogie ute på tur efter stormen Maliks härjningar

Uhura, Tasha, Keiko & Dunder på en fin snöig runda i början av månaden

Unghundsgänget på väg ut – Solo, Tilia, Boogie & Khione

Pensionärerna Worf & Kira i led tillsammans med Tilia, Solo, Khione och Boogie

Mamma Skade jobbar fortfarande på bra i spannet. Här tillsammans med Tilia.

Khione börjar bli lite varm i kläderna. Första säsongen med träning ger många erfarenheter. Här är hon tillsammans med Solo.

Efter träning måste man förstås få mat :-). Här är Skade, Khione, Sepp, fram, Atto & Boogie runt ”matbordet”!

Tilia har eget matbord 🙂

Januarisol

Solen tittade minsann fram häromdagen. Vovvarna blir alltid mer pigga när det är fint och torrt väder. Då tillbringar de nästan all tid ute i hagarna. De busar, pysslar på och så här års solbadar de gärna också :-).

Bilderna är klickbara. 

Det finaste man har ställer man på bordet… eller hur Sepp & Solo?

Sepp

Solo

Stolt Fram flankerad av fina tjejerna – Atto & Kes

Snön lyser med sin frånvaro

Så här långt in i januari har snön hållit sig undan men vovvarna tuffar ändå på med sin träning. Här är några axplock från våra träningstillfällen.

Bilderna är klickbara. 

Solo och Khione i led tillsammans med Tilia och Boogie

Worf, Kira, Tilia, Boogie, Khione & Solo

Worf, Kira, Tilia, Boogie, Khione & Solo

Tasha & Uhura tillsammans med Tilia, Boogie, Khione & Solo (dock ej i bild)

Efter träning är det skönt att komma in och mysa med mamma tycker Khione

En stjärna har slocknat ❤

Starax Betty Boop
14 maj 2006 – 21 december 2021

Älskade Nea lämnade oss kort före jul. Det var åldern som till slut tog sin rätt. Nea blev dryga 15,5 år.

Tomrummet är stort efter Nea. Hon har funnits vid vår sida så länge och varit en sån kär vän och livskamrat. Den sista tiden höll Nea sig lite mer för sig själv men det berodde mest att hon sov en hel del som gamla vovvar gärna gör. Viktiga saker som godis, mat och promenader missade hon sällan.

Vi är så tacksamma att vi fick förmånen att ha Nea hos oss under så många år. Vi har upplevt mycket bus och skoj tillsammans. Nea var en riktig spelevink i unga år. Full av upptåg. Det finns en uppsjö fina minnen från vår gemensamma tid som vi aldrig kommer att glömma.

Här är ett litet axplock av våra fina Nea-minnen:

Bilderna är klickbara. 

Nea kom som valp till oss när vi bodde i Furulund. Genom Nea fick vi flera nya goda vänner, framför allt Neas uppfödare – Kenneth & Iréne på kennel Starax. Det har blivit mycket hundprat och hundträffar med dem under åren 🙂

Den lilla valpen växte upp och blev en fin långbent tjej. Nea var alltid så full bus och upptåg. Hon kunde gärna också pyssla lite för själv men när hon gjorde det kunde man aldrig vara säker på vad hon egentligen hittade på. Många är de krukväxter som Nea har massakrerat helt på eget initiativ! Det här trädet har dock inte Nea fällt (!) men hon tyckte det var en rolig lekplats.

Matic blev Neas allra bästa lekkompis. Nea var ett år när Matic kom och hon tog väl hand om den lilla valpen. Snart blev de dock mer jämnbördiga och då blev leken allt intensivare. Lek på bästa huskyvis!

Allra finaste Nea. Här är Nea fyra år.

Nea på besök i Östersund vintern 2007. Vi testade skidor och spark och Nea hängde gärna på.

Det blev en del skidor tillsammans med Nea. Att springa spann blev aldrig riktigt Neas grej. Hon gillade promenader och kunde också tänka sig en skidtur eller cykeltur då och då. Här är skidor i Drevdagen tillsammans med Noxie.

Nea var ändå med på spannträning under några år och någon tävling hann hon också med. Här är en av våra första tävlingstillfällen – SHAM-draget 2008 i Nornäs.

Det bästa Nea visste var att gå promenader. Allra bäst var det när promenaden gick förbi öppet vatten. Nea kunde stanna länge vid strandkanten och bara blicka ut över ytan. Här är vi på en våra Jämtlandsresor och har stannat vid Näktens strand.

Under årens lopp har Nea varit promenadkompis till ett otal valpar. Tålmodigt har hon ”stått ut med deras valpstökande innan hon slutligen fick lite koppelfason på dem :-). Här är Nea och Khione på promenad sommaren 2020.

Gamla vovvar sover mycket. Det gjorde förstås Nea också. Hon hade några favoritsovställen – bl a vår vinterträdgård, under kåpan till släpet och så förstås i sin hundgård.

Vila vid vedstapeln var inte heller så dumt.

Vinterflirt med Solo!

Nea höll hårt på vissa rutiner. En sådan var lunchgodiset. Det skulle delas ut vid 13-tiden, i annat fall skällde Nea rätt så uppfodrande! Här är Nea tillsammans med Dunder.

Nea i vitsippebacken vår 2021

Vila i frid älskade Nea! Du kommer alltid att finnas med oss <3.