Till minne av Keiko

Det är nu drygt ett år sedan Keiko lämnade oss för de sälla jaktmarkerna. Det är lika hårt varje man förlorar en fyrbent vän. Med åren hade man möjligen kunnat tro att man skulle “vänja sig” men så är det inte.

Keiko har en särskild plats i våra hjärtan. Hon var en riktig mystjej – snäll och mjuk – och älskade att gosa. Keiko fick vara med oss under många år och minnena är därför många. Här delar vi med oss några av dem:

Keiko föddes som den fjärde valpen i vår första kull. Det var totalt sju syskon, varav sex stannande hos oss. Så Keiko hade verkligen förmånen att få växa upp och leva i många år tillsammans med sin familj.

Eftersom kullen föddes i september så fick de uppleva första snön i ganska unga år. De små valparna tyckte det var riktigt mysigt! Här är Keiko i en snödriva.

De sex tikvalparna var väldigt lika varandra som små. Särskilt Kira och Keiko var i det närmaste identiska. Det som skilde de åt var bläsen på nosen. Kira var ett helt vitt streck över nosryggen medan Keiko hade mer som ett halvt streck.

Keiko var på många resor norröver – både för träning och tävling. Drevdagen var nog den plats hon besökte flest gånger. Här är det Keiko i orange sele i främre raden. Det är snart dags att ge sig av.

Det blev flertalet tävlingstillfällen för Keiko. Här bild från Polarhundsmästerskapen i Lillholmsjö 2013. Foto: Josefin Andersson. Keiko i sin oranga sele bakom Kes.

Allra första slädtävlingen var Polarhundsmästerskapen i Strömsund 2012. Foto: Josefin Andersson. Alla sex “valparna” var med – tre i husses spann och tre i mattes. Keiko är i andra par framför en glad Fram.

En ung Keiko under sin första vinter.

Keiko som unghund

Keiko var väldigt förtjust i pinnar under en period i livet. Det var pinnar i alla storlekar och de skulle med in i hundhuset….. Det sistnämnda var inte alltid enkelt men Keiko var inte den som gav upp!

Det här är det längsta pinnen som vi hittat i hennes hundhus! Inget dåligt jobb att få in den!

Keiko i hagen

Keiko var flitig i utställningsringen. Här på SPHK utställning i Degeberga. Den gången klämde Keiko till och blev bästa brukstik vid 12 års ålder. Foto: Jeanette Bernsheim.

En av otaliga mysstunder. Felicia, Mari, Uhura, Keiko, Kira, Tasha & Dacke aug 2023

Keiko 2022

Keiko med sina systrar Kes och Uhura 2021

En vintrig dag i skogshägnet 2021.

2019 drabbades Keiko av pyometra (livmoderinflammation). En tråkig sjukdom som tyvärr drabbar de flesta tikar förr eller senare. Keiko skötte konvalescensen jättebra. Det var inga problem för henne att få eget rum med egen madrass att sova på :-).

Keiko hjälper husse med att göra nya draglinor. Vi är i Drevdagen och året är 2012. Första året i Drevdagen för Keiko och hennes syskon.

Här en bild från 2024 när Keiko praktiserar någon form av yoga i hagen :-).

Vinterträning här hemma 2021. Keiko och hennes syskon gick pensionärsträning den vintern.

Keiko och hennes systrar samt Dunder fortsatte med sitt pensionärsspann under säsongen 2022/2023 men sedan växlade vi över till promenader som aktivitet för 13-åringarna.

Keiko sniffar vinter 2023

Promenad med Kira, Keiko och Kes 2024

Keiko

Vila i frid finaste Keiko! Du finns alltid med oss i våra hjärtan!

Himlen har fått en ny vacker stjärna ❤

Unayok Keiko
10 sep 2010 – 26 juli 2024

Allra finaste Keiko har nu gått över regnbågsbron. Vi hoppas och tror att hon möttes av brorsan Worf, mamma Atto och pappa Hot-Shot ❤.

Lilla, fina Keiko var en så vacker själ. En glad, vänlig tjej som alltid ville mysa och kramas med både oss och resten av världen. Hon var förstås också busig och full i sjutton, egensinnig som alla i den här kullen, och så hade hon en god portion integritet.

Keiko har varit en trogen promenadkamrat sedan hon slutade springa i spann för två år sedan. Det har blivit många mil i skogen tillsammans med henne och hennes systrar. Det är så tufft och sorgligt att Keiko inte är med oss längre men när åldern tar ut sin rätt så är det dags.

Vila i frid älskade Keiko. Du finns för alltid med oss i våra hjärtan ❤!

Tre jäntor på vägen

Systrarna Kira, Keiko & Kes på promenad en av dagarna när snön precis höll på att försvinna.

Här är samma tre systrar på sin allra första tävling – Polarhundsmästerskapen i Strömsund 2012. Kira i led tillsammans med Tella. Därefter Kes och Keiko och längst bak syns Fram och Sirkos. Det är som synes några år mellan bilderna….. Och det har blivit många tävlingar, träningar och promenader där emellan <3. Foto: Josefin Andersson

Vår i luften

Gårdagen bjöd på riktig vårkänsla. Solen sken och värmde, fåglarna kvittrade och det doftade från markerna. Härligt att få lite försmak av våren i alla fall. Vovvarna njöt av det vackra vädret. Det var helt perfekt för grävprojekt :-).

Kvällen blev också fin men kyligare. Någon minusgrad och pigga vovvar i spannet.

Glad Sepp med jord på tungan 🙂

Kes & Uhura njuter av solen

Khione med nya upptåg i blicken!

Dunder som fäller vinterpälsen för fullt.

Tant Keiko på ingående.

Busan Tilia med något lurt i blicken 🙂

Khione, Solo, Tilia & Boogie

Töväder

Nu är vi på väg att säga farväl till snön för den här gången. Några dagar med tö, regn och blåst har gett oss snöslask, isgata och t o m fläckar av barmark. Tack och lov går det bra för vovvarna att springa i skogen. Där är det inte halt utan bara blött och snöslaskigt. De flesta vovvarna undviker de små sjöarna som bildas av allt smältvatten men några friskusar springer rakt ut i plurret!

Dunder och Kira håller sig vid sidan av pölarna.

Tasha på säker mark 🙂

Keiko och Kira har kapplöpning!

Kes forcerar en av pölarna!

Khione på det torra.

Solo missbedömde nog läget och satsade på den djupaste delen…:-)

Tilia håller sig så långt ifrån pölarna som hon kan 🙂

Uhura sträcker ut på djupet 🙂

Dunder <3

Det var allt för den här gången! //Tilia

På stigar och vägar

Vovvarna jobbar på även denna höst antingen med drag eller promenader. Eftersom så många av våra vovvar är lite åren är det numera betydligt fler av dem som väljer promenadalternativet. Det passar husse och matte bra också 🙂

Det var lite annorlunda för ett antal år sedan när vi var som mest aktiva och tränade vovvar till var sitt medeldistansspann. Då hade vi som mest 15 hundar i träning och det blev flera långa träningspass i veckan för oss alla. Vi tränade nästan uteslutande på kvällstid här hemma. De veckor vi tränade på snö var det både dag och kvällsträning.

Nu njuter vi av att vara ute med vovvarna på dagarna i mycket större omfattning.

Höstens gäng – Solo, Khione, Tilia och Boogie

Kira o Keiko var med på den tiden vi tränade som mest. De två, samt deras systrar, njuter nu av promenadlivet i stället.

14 vovvar på Hovdala en kväll i oktober 2014. Fram var den 15:e hunden som inte var med på det här passet. Han hade precis slagit ut en tand och vackert vara hemma och vila. De vovvar som var med var: Atto, Matic, Uhura, Tasha, Kes, Tella, Keiko, Dacke, Dunder, Finn, Skade, Boogie, Kira och Sirkos.

Husse ger vatten och kollar tassar på träning 2012. I spannet fanns – Matic, Tella, Atto, Tasha, Keiko, Kes, Zaazaa, Uhura, Kira, Fram, Sirkos, Worf och Dacke.

Star Trek-kullen 13 år

Idag firar vi stort! Vi har fem tjejer här hemma som fyller 13 år – Uhura, Kira, Keiko, Kes & Tasha. Dessutom har förstås också syster Seven (hos Mia & David) födelsedag!

Vi säger Hipp, Hipp, Hurra för hela stor systergänget!!

Samtidigt tänker vi på änglabrorsan Worf. Extra saknad idag <3.

Dagen till ära gjorde vi ett försök att fotografera de fem tjejerna tillsammans. Det gick väl så där 🙂 men vi fick i alla fall de fem bild tillsammans. Dessutom hade vi lite kul under tiden!

Hela gänget – Kes, Tasha, Uhura, Keiko & Kira.

Uhura

Kira

Keiko

Kes

Tasha

Inte helt enkelt med gruppfoto 🙂